- Jag har bott 20 år på fel kontinent.
- Jag har inte tömt mitt konto helt och hållet. (Tack Gud för det).
- Jag älskar NY.
- Jag älskar shopping. I NY.
- Jag älskar Brooklyn.

- Jag hatar Norge.
Bilder kommer. Kanske?

Jetlagen gjorde att jag dygnade, och under dagen vid ankomsten gjorde jag och Moa ett varv har i Brooklyn. Vi hittade en kinesisk nagelsalong sa vi fixade oss en varsin manikyr. Basic dock. Men det kandes sa javla amerikanskt sa vi var tvungna. Pa kvallen Brooklyn Bridge. Det kan ha varit det haftigaste jag sett. Maste ses innan man dor. Sjukt vackert!!! Sedan blev det ChinaTown och mat. Jag holl pa att dacka i maten av trotthet.

Igar blev det Times Square. Det var sa awesome coolt det med. Piccadilly Circus ar ingenting mot Times Square. Vi skuttade lite igenom Central Park och upplevde lugnet dar, innan vi gick ut till 5th ave for att shoppa. Inte mycket mer an lite smink, skor och en klanning. Idag blir det Soho. Jocke fyller ar sa sjalvklart ar det srtalande vader.

PUSS

Har precis knallat runt i Central Park. Det ar stort och sa javla awesome. Hela NY ar awesome. Svart att ta in alla intryck. Hostelet i Brooklyn ar valdigt frech anda. Men man skulle aldrig fa for sig att ga sjalv pa gatorna, Nu ska vi ivag och shoppa arslet av oss.

AK HIT!

Om jag bara skulle orka:
1. Vattenflaskor. Många. Och jag ska stå och dricka upp alltihop för att jag vill ha flaskorna med mig.
2. Bälten, Bling-Blingskor, mobiltelefoner och plånböcker i fickan, smycken som inte går att ta av heller.
3. Benproteser och höftoperationer
4. Rullstol. Och så ska jag låtsas som att jag inte kan resa mig upp. Och när allt är klart ska jag gå därifrån.
5. Vinflaskor. Och jag ska skrika att "jag köpte dem ju för 5 minuter sedan?!".
6. Brunost. Massor av brunost.
7. Kristallprydnader.
8. Bälten med pistolreplikor på.
9. När jag blir uttagen till "etterkontroll" så ska jag kräva en "dame".
10. När jag blir checkad så ska jag insistera på att jag måste till mitt bagage och kolla så att inget blir snott.
11. Bits. Till skruvdragare.
12. Leathermans.
13. Presenter till min farmor med hudlotion som är "jättedyr". Fast det står Nivea på dem.
14. Grina. Få panik. Raseriutbrott.
15. Inte duscha. Ha svettiga och lortiga kläder på mig. Lukta mycket rök och smuts. Svettdoft.
16. När jag lägger sakerna i boxen innan jag skjutsar in den i röntgenmaskinen ska jag se till att lägga alla papper på jackan, bälten likaså. Allt ska ligga uppepå, så att vilken idiot som helst inser att allt åker ner från boxen när den åker genom blygardinerna till röntgenmaskinen.

Mer förslag?

Denna gång i form av Gaffa-tejp.

Stänga av vår internetuppkoppling med en påminnelse om räkningar som vi inte betalat. Problemet är att vi aldrig fick några jävla räkningar. Eller så söp postgubben bort dem till kärringen nedanför.

Elektrikern Johnny från Svea rike tyckte att jag skulle höra av mig när jag skulle ut i Jessheim nästa gång. Jag sa lite drygt att..."Ehm.. ja det kan jag ...väl..?". Svarar man så tror jag vilken normal människa som helst tolkar det som ett "Nej, tack". Men inte Johnny då. Som dessutom tyckte att jag skulle ringa honom på plats så att han kunde få mitt nummer.. Nu ber jag en bön om att det inte blir några sms. Utöver "Du var riktigt söt" då.

Jag kan inte förmå mig att uttala frasen än bara. Den som man kört med så många gånger. Som lögn. Men nu. Nä...
"Nej..jag har..".

Ketchupeffekten. Varför? VARFÖR?

Sen nyligen. Apparently. Fuck. The dark side changes us all.

I måndags blev jag kallad för Hitler av en tysk kärring på jobbet. Hon jämförde mig i den mån att Hitler skickade in judarna i gaskammaren i Auschwitz då jag tog i från henne två vegetariska pastejburkar. OCH jag gav henne dessutom möjligheten att få gå ut och checka in det. Men det var för dyrt och jag var Hitler. Sedan fick jag mensvärk i form av frossa, kallsvettningar, yrsel, illamående och värktabletter som inte ville fungera. Dessutom fick min privata chaufför bensinstopp när jag skulle bli hämtad från jobbet efter sjukanmälan...

Igår däremot. En utmärkt dag på jobbet som börjar med att den första passageraren jag möter, en norsk liten flicka på 6-7 år, utbrister "Åh, en sån kjempefin dame!" när hon får syn på mig. Att höra något sådant, mot att bli jämförd med Hitler gjorde att jag nästan ville röva bort henne. De sista timmarna spenderade jag på transfern, aka mitt byxspräckarställe, med att spela PSP. Promenad med Jonna som ballade ur och jag kom hem med ett skrapsår på knät. Och det bästa var nog ett löfte som gjorde att all stress jag känt de senaste veckorna släppte... Dock; IDAG ÄR DET LÖN OCH EN VECKA KVAR TILL NEW YORK! BOOYAH!