Deadline var tydligen uppflyttad till torsdag. Fan vad jag hatar min klass ibland.

Morot - morötter

Kanot -Kanötter

Fot - Fnötter

Idiot - Idiötter 

 

(nej jag är inte klar med svenskan än)

1. Jag lyssnar aldrig på mer än en artist åt gången, om det inte gäller festmusik. Och jag kan inte sluta lyssna på artisten förrän jag tröttnat rejält på den.
2. Självdisciplin och tidspassning är inte min grej, alls. Har aldrig varit och kommer aldrig att vara...
3. ...därför springer jag till bussen varje morgon. Det har gjort mig till världsmästare i att löpa till bussen och mina grannar brukar numera hålla utkik efter mig på morgonen när jag springer. (Det är sant och bekräftat från flera håll.)
4. Jag älskar juice och klunkar i mig flera liter i veckan. I övrigt äter jag oändliga mängder av mjukost och flingor med honung på.
5. Jag kan inte forma min tunga sådär som en korv som alla kan göra. Det är tydligen genetiskt.
6. Jag är 180 cm när jag vill vara lång och 179 när jag vill vara kort
7. Jag tycker att hundar luktar äckligt och jag hatar barn som skriker och mammor som inte kan få dem att hålla käft, att vänta på bussen och folk som är tysta och blyga och inte vågar säga rakt ut vad de tycker och tänker.

GODE GUD OCH SNÄLLA LILLA LILA DJÄVUL!

VARFÖR KAN JAG ALDRIG LÄRA MIG ATT HA SJÄLVDISCIPLIN ELLER FÅ TUMMEN UR OCH GÖRA SAKER I TID!!!?! (Bara en halvtimma.. nej förlåt 25 minuter kvar nu)

 

WHYYYYYYYYYYYYY?! 

Svenskan ska vara inne om 2,5 timme. Jag har två sidor kvar att skriva om äckliga Daniel Defoe och fruktansvärt äckliga upplysningstiden samt göra äckliga kopplingar mellan dessa äckliga ämnen om varför de är si eller så. Dessutom har jag inte läst ut äckliga Robinson Crusoe men det finns det andra äckel som har gjort så jag kikar på deras inte fullt så äckliga rapporter.

Äckliga panik. Äckliga fot. 

Efter att ha rakat benen, skurit mig och fått ett infekterat sår som sedan lett till ett läkarbesök, ett besök på akuten där jag för första gången insåg vad det är med läkare (han var ung och hade ett fast handslag. Stirrade in i ögonen så där som läkare gör. Jag var knäsvag där jag låg på britsen), lite intravenöst via dropp och sedan ökad medicindos till nära 1 gram Dalacin om dagen, så tycker jag att det är dags att utnyttja systemet och vara hemma lite till. För jag är ju såååå sjuuuk. Jag känner HIV-djävlarna komma och äta upp min fot från insidan. Hahaha.

 

På tal om utnyttja systemet, idag ska jag nog ringa till pliktverket och tvinga dem att ge mig en tjänst jag förtjänar. Jag börjar få framtidsångest. 

Mamma deklarerade vi matbordet för mig och Johan att vi sitter alldeles för mycket vid datorn och att hon hade läst en artikel om att man kan få psykiska problem när man blir äldre om man sitter uppe med datorn på natten. Nu var det nya regler som gällde; ingen dator efter 10 för Johan och 11 för mig. Hahaha, tyckte vi och mamma fortsatte med "Jo men det är säkert, nu har jag bestämt det.". Jag och min kära bror konstaterade att med de genetiska förutsättningar vi har nu och med tanke på vår uppväxt i Bullerbyn skulle vi ha psykiska problem om redan 15 år så den biffen är redan avklarad.

Stackars Mamma, hon som så tappert försöker rädda mig ur fördärvet. Förlåt kära du. 

Efter att ha nött Kent i flera veckors tid så har jag nu tagit mig tid till att lyssna på Ane Brun. Den norska singer/songwritern som blir allt mer etablerad även här i Sverige. Hennes musik är som en blandning av Christian Kjellvander och Anna Ternheim och jag är dödligt svag för låten "Where friend rhymes with end".

Textrader som 

I can't believe I'm writing a song
where friend rhymes with end

but today I must cave in
I have trouble forgetting those beautiful eyes

 är onekligen av det slaget att de slår mig i magen om och om igen och gör låten till en sådan man sätter på repeat en sen kväll i mörkret. Att jag sedan inte kan med den här bloggen gör att jag inte vet hur man lägger upp youtube-klipp och tvingar er därmed att gå in här för att lyssna.

Ja, förlåt mig. Jag bygger om. Inte fan blir det snyggt och klicka för guds skull inte på någon dum länk där nere i avgrunden, då kommer säkert Blogsome att skicka er vidare till Nightcharm. Visst är min dinosaurie hur jävla råsnygg och orginell som helst? Putsi putsi. Jag ska berätta mer om honom någon dag.

Nu ska jag ut och övervinna ett krig. Mot en HTML-editor och världens alla onda makter. 

Jaha, blogga igen. På allvar. Eller mja, kanske inte på allvar. Lite halvt sådär. På en höft, med en klackspark, ja ni vet. Hur som helst, det var dags igen. Ett nytt ställe, en ny start. Pånyttfödelse kanske man skulle säga. Hur som helst. Det var inte så lätt som jag vill tro till en början.

Okej då.

Att hitta ett ställe - check. Piece of a cake.

Att komma på vad länken hit skulle heta, beroende av namnet - hur jävla svårt som helst! Följande förslag kom upp:

•  confiteor  - 'jag bekänner', på latin. Gick direkt bort när jag såg att det används av katolska kyrkan. Jag = inte så kyrklig.
•  klåparen - Klassisk Kent-låt. Å ena sidan skulle halva vänskapskretsen störa sig på att det är namn på en Kent-låt och hata bloggen därefter, å andra sidan så skulle jag känna mig svart och emo. Nåja, kanske inte. Hur som helst ser "klaparen" ut som ett dyslektiskt försök att skriva 'klapparen'. Vad är en klappare förresten?
• somemightsay - Förslag från Erik. Mja, den hade ju någon redan tagit. Och så mycket gillar jag inte ens Oasis. Det namnet var inte riktigt jag heller.
• ordspya/ordspyor - Kvittar. Egentligen är det ett jävligt klockrent namn, creds till den som tar det sen. Men det kanske väcker avsmak hos en del. Som om det jag ska skriva om inte redan gör det. Pust.
• sonice - Hahahaha. Allt annat än vad den här bloggen kommer att vara.
• foolsgold - Skulle vara ganska bra. Inte slagkraftigt nog bara.

• idioti - Perfekt. Fucking awesome. Där har vi det gubbar. Men såklart fick det inte vara godkänt av Erik för det, utan det var ju för kort och 'sarkasm & idioti' var förslaget istället. Då ändrade jag ju det till 'idioti & sarkasm'. Bara för att vara upprorisk.

Nå, gjorde jag rätt? Det gjorde jag va? Eller hur?

Fuck you. Jag gjorde jävligt rätt ska ni veta.